Vad kostar en integrationsplattform (iPaaS)?

När integrationerna blir fler ställs frågan på sin spets: ska varje koppling byggas för sig, eller ska ett integrationslager köpas som tjänst? En iPaaS – Integration Platform as a Service – byter utvecklingskostnad mot licenskostnad. Om det är en bra affär beror nästan helt på hur många flöden du har och vart de är på väg.

Licensnivåerna: från hundralappar till sexsiffrigt per år

Prislistorna ändras löpande, men storleksordningarna är stabila:

Prissättningen bygger nästan alltid på volym – antal flöden, körningar eller “tasks” per månad. Det gör att kostnaden växer med användningen: plattformen som var billig vid tusen körningar i månaden kan bli en betydande post vid en miljon.

Jämförelsen: egenbyggd integration

Alternativet är att bygga integrationerna som egen kod. En skräddarsydd punkt-till-punkt-integration kostar normalt 100 000–500 000 kr att bygga, plus en löpande underhållspost på typiskt 10–20 procent av byggkostnaden per år. Ingen månadslicens, inga volymtak och full kontroll – men varje nytt flöde är ett nytt utvecklingsprojekt, och övervakning och felhantering måste ni själva stå för.

Breakeven: räkna i flöden och volym

Ett förenklat men användbart sätt att jämföra är totalkostnad över tre år.

Scenario A – två stabila flöden. Egenbygge: två integrationer à 200 000 kr plus underhåll ger cirka 520 000 kr över tre år. Plattform på mellannivå: 10 000 kr i månaden plus konfigurationsarbete på säg 80 000 kr ger cirka 440 000 kr. Ungefär jämnt – och med hög volym som pressar upp licensnivån vinner egenbygget.

Scenario B – tio föränderliga flöden. Egenbygge: även med återanvändning grovt 1,5–2,5 Mkr plus växande underhåll. Plattform: samma månadslicens täcker alla flöden, och nya kopplingar konfigureras på dagar i stället för att utvecklas i veckor. Här vinner plattformen tydligt.

Tumregeln blir: få, stabila och volymtunga flöden talar för egenbygge – många, föränderliga flöden mellan standardsystem talar för plattform. Volymen kan dock vända kalkylen åt andra hållet, eftersom licensen skalar med användningen men egenbyggets kostnad inte gör det.

Inlåsning och exit-kostnad hör hemma i kalkylen

Det som sällan står i prislistan: flöden byggda i en plattform följer inte med ut. Logiken är uttryckt i plattformens verktyg, och en exit innebär att alla integrationer byggs om från grunden. Exit-kostnaden är alltså ungefär lika stor som att bygga motsvarande integrationer nytt – och den ska in i totalkalkylen, viktad med sannolikheten att ni någon gång vill byta.

Risken går att begränsa med en enkel princip: håll affärslogiken i era egna system och API:er, och låt plattformen stå för transport och mappning. Då blir flödena tunna och billiga att återskapa någon annanstans.

Så väljer du

Börja i behovet, inte i verktyget. Lista flödena ni har och de ni ser komma inom två år, med volymer. Är listan kort och stabil: bygg. Är den lång och rörlig: utvärdera plattformar mot den faktiska listan, inklusive volymtak och exit. Och kom ihåg hybridvägen – plattform för standardflödena, egen kod för de kritiska – som ofta är den mest ekonomiska helheten.

Fyra frågor att ställa i utvärderingen:

• Vad kostar den nivå vi behöver om volymen tiodubblas?
• Finns färdiga kopplingar till just våra system – i den licensnivå vi tänkt betala för?
• Hur felsöker vi ett flöde som stannat mitt i natten, och vem larmas?
• Vad kostar det att lämna – och har vi hållit logiken utanför plattformen så att det förblir billigt?

Svaren skiljer plattformarna åt betydligt mer än deras startsidor gör. Vi på Weapp hjälper gärna till med den analysen som en del av vårt arbete med integrationer och automation. Vill du bolla er integrationskarta? Hör av dig.