Nearshore eller offshore?

Har du redan bestämt dig för att inte bygga helt i Sverige återstår en mindre uppenbar fråga: hur långt bort? Nearshore och offshore låter som två varianter av samma sak – utveckling någon annanstans – men skillnaden i vardagen är påtaglig. Den handlar mindre om kilometer och mer om tre saker: prisläge, tidszon och juridik. Var och en kan avgöra vilket spår som passar just din produkt.

Vad orden faktiskt betyder

Nearshore är utveckling i närområdet. För ett svenskt bolag betyder det oftast Öst- eller Sydeuropa – länder inom eller nära EU, med liten tidsskillnad och samma regelverk. Priset är lägre än svenskt, men inte lägst.

Offshore är utveckling längre bort, typiskt i Sydostasien. Här finns de lägsta timpriserna, men också den största förskjutningen i tid, språk och juridiska förutsättningar. Gränsen mellan de två går inte vid en exakt punkt på kartan, utan vid hur mycket samarbetet i praktiken påverkas.

Priset: se bortom timpriset

Frestelsen med offshore är den låga timpenningen. Svensk utveckling ligger högst, nearshore däremellan och offshore lägst. Men timpriset är fel siffra att jämföra på.

Ett lägre pris per timme äts lätt upp av annat: mer tid för samordning, fler missförstånd att reda ut och mer kvalitetssäkring för att fånga det som glappar. Den relevanta kostnaden är den för ett färdigt, fungerande resultat – inte priset per timme på vägen dit. Ibland blir offshore genuint billigare totalt, ibland försvinner besparingen i friktion. Räkna på helheten.

Tidszonen: det överlappande arbetspasset

Den mest underskattade faktorn är hur många timmar ni faktiskt jobbar samtidigt. Överlappet avgör hur snabbt frågor kan lösas – och i utveckling uppstår frågor hela tiden.

Med nearshore delar ni större delen av arbetsdagen. En fråga på morgonen kan vara besvarad före lunch, och dialogen flyter nästan som med ett svenskt team. Med offshore och flera timmars förskjutning blir mönstret ett annat: du ställer en fråga, och svaret kommer nästa dygn. För uppgifter som kan beställas och lämnas ifred spelar det liten roll. För allt som kräver löpande dialog kostar den förskjutna dagen tempo, och tempo är pengar.

Juridiken och språket

Här skiljer sig spåren tydligt, särskilt om din produkt hanterar personuppgifter.

Med nearshore inom EU gäller samma dataskyddsregler som hemma. GDPR blir enklare eftersom data stannar inom unionen, avtalen vilar på bekant juridisk grund och engelskan är oftast god. Mycket av det som annars kräver extra eftertanke är redan på plats.

Med offshore utanför EU krävs mer noggrannhet. Var får persondata lagras och behandlas? Vilken lands lag styr avtalet om något går fel? Hur väl fungerar kommunikationen på engelska i praktiken? Inget av detta är omöjligt, men det är arbete som måste göras medvetet snarare än förutsättas.

Ett scenario

Säg att du ska bygga en kundapp som lagrar personuppgifter och kräver täta avstämningar under utvecklingen. En nearshore-leverantör i Östeuropa ger dig lägre pris än svenskt, en nästan hel överlappande arbetsdag och data som stannar inom EU. En offshore-leverantör i Asien ger ett ännu lägre timpris, men svar nästa dygn på varje fråga och en extra runda arbete för att reda ut var persondata får hanteras. För just den produkten väger överlappet och GDPR-enkelheten ofta tyngre än de sista kronorna i timpris – och då vinner nearshore, trots det högre priset.

Så väljer du

Fråga dig hur mycket daglig kontakt projektet kräver, hur känsliga data det hanterar och hur väl du klarar att styra ett team på distans. Kräver produkten tät dialog och hanterar personuppgifter lutar det mot nearshore. Är uppgifterna väl avgränsade och priskänsligheten hög kan offshore löna sig – förutsatt att någon aktivt håller ihop helheten.

Vi på Weapp bygger i Sverige men hjälper gärna till att värdera ett upplägg där delar ligger utanför landet, så att lågt timpris också blir låg totalkostnad. Vill du resonera kring vad som passar er? Titta på våra tjänster eller hör av dig.