Vad kostar det att tillgänglighetsanpassa en webbplats?

Tillgänglighet har gått från en rekommendation till ett krav. Tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act, EAA) gäller e-handel och en rad konsumenttjänster sedan juni 2025, och tillsynen skärps under 2026. Frågan de flesta ställer sig är enkel: vad kostar det att göra sajten tillgänglig enligt WCAG? Svaret börjar med en granskning – men slutnotan avgörs av hur din befintliga sajt är byggd.

Berör kravet dig?

Innan du budgeterar är det värt att veta om du faktiskt omfattas. Tillgänglighetsdirektivet riktar sig mot konsumentnära digitala tjänster: e-handel, banktjänster, biljettförsäljning, e-böcker och en rad andra områden som vänder sig till privatpersoner. Säljer du varor eller tjänster till konsumenter via en webbplats eller app är utgångspunkten att du berörs.

Offentlig sektor har dessutom haft egna tillgänglighetskrav sedan tidigare, genom lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Det nya är att kraven nu når privata aktörer på bred front. Rena informationssajter för mindre företag kan fortfarande falla utanför, men gränsdragningen är inte alltid självklar – och eftersom tillsynen skärps under 2026 är en kort avstämning av om just din tjänst omfattas ofta väl använd tid. Att gissa fel åt fel håll är dyrt oavsett riktning: antingen bygger du bort ett krav i onödan eller så missar du ett som gäller.

Steg ett: granskningen

När du vet att kravet gäller behöver du veta vad som är fel. En professionell granskning enligt WCAG 2.1/2.2 på nivå AA landar oftast på 50 000–150 000 kr. Spannet styrs av sajtens storlek – antalet unika sidmallar och flöden väger tyngre än antalet sidor – och av hur mycket som testas manuellt med hjälpmedel som skärmläsare.

En granskning kombinerar i regel automatiska verktyg med manuell testning. De automatiska verktygen fångar en del, som saknade alternativtexter och tydliga kontrastfel, men de missar det som kräver mänsklig bedömning: om tangentbordsordningen är logisk, om felmeddelanden går att förstå, om en skärmläsare läser upp sidan begripligt. Det är den manuella delen som kostar mest – och som ger den prioriterade listan verkligt värde.

Resultatet är just en prioriterad lista: vilka brister som är kritiska, vilka som är enkla att rätta och vilka som kräver mer arbete. Utan den listan blir varje åtgärdsbudget en gissning.

Steg två: åtgärderna beror på din tekniska skuld

Här finns ingen prislapp som passar alla, och det är viktigt att förstå varför. Kostnaden att åtgärda beror nästan helt på hur mycket teknisk skuld sajten bär.

• En modernt byggd sajt med genomtänkta komponenter kräver ofta bara justeringar: kontraster, etiketter, fokusordning. Det kan handla om ett fåtal veckors arbete.
• En äldre plattform med hopklistrade tredjepartsdelar och inline-lösningar kan behöva byggas om i grunden för att ens kunna göras tillgänglig. Då närmar sig kostnaden en delvis ombyggnad.

Med andra ord: två sajter som ser lika ut utåt kan skilja sig tiotals gånger i åtgärdskostnad. Det är skulden under ytan som avgör.

De tre vanligaste bristerna

Oavsett bransch återkommer samma tre brister i nästan varje granskning:

1. Färgkontrast. Ljusgrå text på vit bakgrund, eller färgade knappar med för svag kontrast, gör innehållet oläsligt för många. Det är den enskilt vanligaste anmärkningen – och ofta en av de billigaste att rätta.
2. Tangentbordsnavigering. Allt ska gå att använda utan mus. Menyer, modaler och egenbyggda komponenter som bara reagerar på klick stänger ute den som navigerar med tangentbord eller hjälpmedel.
3. Formulär. Fält utan kopplade etiketter, felmeddelanden som bara visas med färg och obligatoriska fält som inte annonseras för skärmläsare. Formulär är ofta där affären sker, vilket gör bristerna extra kostsamma.

Ett räkneexempel

Säg att du driver en e-handel med en granskning som visar måttlig skuld: kontrastproblem genom hela designen, ett par otillgängliga formulär och en meny som inte fungerar med tangentbord. Räkna med granskningen på runt 100 000 kr plus åtgärder på några veckors utvecklingstid. Visar granskningen i stället att kassaflödet bygger på en gammal tredjepartslösning som måste ersättas, kan åtgärderna bli en flersiffrig post i sig. Poängen: du vet inte förrän granskningen är gjord, och det är därför den kommer först.

Billigast: bygg rätt från start

Den överlägset billigaste tillgängligheten är den du aldrig behöver efteranpassa. I ett nybygge kostar WCAG-efterlevnad sällan mer än några få procent extra – rätt komponenter, färgpalett med godkända kontraster och semantisk kod bakas in från början i stället för att rivas upp senare.

Vi på Weapp bygger tillgänglighet som en självklar del av våra webbtjänster snarare än ett extraspår, just för att efterhandsfixar nästan alltid blir dyrare. Planerar du en ny sajt eller vill veta hur stor din nuvarande skuld är? Hör av dig så tittar vi på ett upplägg som passar din tidsplan inför 2026.