Tillgänglighetskraven du ansvarar för som beställare

Digital tillgänglighet har gått från att vara en ambition för offentlig sektor till att bli ett lagkrav som träffar en stor del av näringslivet. Som beställare är det du som bär ansvaret för att den tjänst du köper faktiskt uppfyller kraven. Här är vad du behöver veta för att kunna kravställa rätt.

Vem träffas av reglerna

Länge gällde de tydliga kraven på digital tillgänglighet främst offentlig sektor. Sedan 2025 har bilden ändrats: många privata tjänster omfattas nu också, som en följd av tillgänglighetsdirektivet. Det breddar kretsen rejält.

I praktiken berörs bland annat e-handel, banktjänster och en rad digitala konsumenttjänster. Exakt vad som omfattas beror på tjänstens karaktär och sammanhang, och gränsdragningen kan vara knivig i enskilda fall. Den kloka utgångspunkten är därför att anta att kravet gäller, och kontrollera er specifika situation – inte tvärtom. Att räkna med att man slipper är en dyr gissning om den visar sig fel.

Poängen är att detta inte längre är en fråga bara för myndigheter. Bygger du en digital tjänst mot konsument är sannolikheten stor att tillgänglighet är ett krav du måste förhålla dig till.

WCAG-nivåerna i klartext

Själva måttstocken heter WCAG – en internationell standard för hur webb och appar görs användbara för personer med funktionsnedsättning. Den har tre nivåer, och det är lätt att gå vilse i dem.

I nästan alla sammanhang är det nivå AA som gäller. När någon säger att en tjänst ska vara “tillgänglig” menar de i praktiken WCAG 2.2 på nivå AA. A är för lågt, AAA är sällan möjlig att nå överallt. Sikta på AA och var konsekvent.

Skriv in kravet i avtalet

Det enskilt viktigaste du kan göra som beställare är att göra tillgänglighet till ett uttryckligt krav i avtalet – inte en förhoppning, inte en formulering längst bak, utan ett villkor för godkänd leverans.

Konkret bör avtalet ange att leveransen ska uppfylla WCAG 2.2 på nivå AA, beskriva hur det ska verifieras, och slå fast vad som gäller om brister upptäcks. Ett krav som inte står skrivet är svårt att hävda i efterhand, oavsett hur självklart det kändes vid uppstart. Står det däremot svart på vitt att AA-nivån är en del av det ni beställt, har ni något att luta er mot.

Ställ kravet tidigt. Tillgänglighet påverkar grundläggande designval – färgkontraster, struktur, hur saker navigeras – och de är dyra att göra om sent. Kommer kravet in först vid slutbesiktningen är mycket redan gjutet, och rättningen blir onödigt kostsam.

Så verifieras efterlevnaden vid leverans

Att lita på att leverantören “tänkt på det” räcker inte. Efterlevnad behöver verifieras, och det görs bäst med en kombination av metoder, eftersom ingen enskild fångar allt.

Automatiserade verktyg är en bra början – de skannar sidorna och hittar en del fel maskinellt, snabbt och billigt. Men de missar en stor andel av problemen, särskilt de som handlar om huruvida något faktiskt går att förstå och använda. Därför krävs också manuell granskning mot WCAG-kriterierna, samt test med tangentbord och skärmläsare, för att fånga det verktygen inte ser.

Ett konkret exempel: ett automatiskt verktyg kan bekräfta att en bild har en alt-text, men bara en människa kan avgöra om texten faktiskt beskriver bilden på ett meningsfullt sätt. Kräv därför både automatiserad och manuell verifiering, och be att få se resultatet innan du godkänner leveransen. Vill du ha hjälp att kravställa och verifiera tillgänglighet ingår det i våra tjänster – hör av dig så reder vi ut vad som gäller för er.