BankID eller Freja i er inloggning?

När en tjänst behöver veta säkert vem användaren är hamnar valet ofta på svensk e-legitimation. BankID är det självklara namnet, men Freja finns som alternativ och blir alltmer omtalat i takt med skärpta krav och debatten om en statlig e-id. Frågan är vilket ni ska bygga in – och om svaret kanske är båda.

Räckvidd: BankID:s stora fördel

Den mest avgörande skillnaden är spridningen. BankID har nära total täckning bland svenskar och stöds av i princip alla banker och en stor del av landets digitala tjänster. Det gör det till en de facto-standard: de allra flesta av dina användare har redan BankID och vet precis hur det fungerar.

För en tjänst som vill nå brett är det ett tungt argument. Ju fler som redan har och känner igen legitimeringssättet, desto färre fastnar i inloggningen. Väljer du bara en e-legitimation är BankID nästan alltid den som når flest.

Freja är betydligt mindre men växande. Dess värde ligger inte i att matcha BankID:s räckvidd, utan i att komplettera den – bland annat genom att kunna nå personer som av olika skäl saknar BankID. Där BankID handlar om bredd handlar Freja mer om inkludering och om särskilda sammanhang.

Frejas särställning mot myndigheter

Det som gör Freja intressant utöver som alternativ är dess ställning i det offentliga. Freja har ett statligt godkännande på en nivå som gör det användbart för identifiering mot myndigheter. Det ger en särställning i myndighetsnära sammanhang som är relevant för tjänster som behöver möta krav på statligt betrodd e-legitimation.

För en tjänst som verkar nära det offentliga, eller som kan komma att omfattas av skärpta krav, är det en egenskap värd att väga in. Diskussionen om en framtida statlig e-legitimation gör dessutom området rörligt, och beredskap kan vara värt något i sig.

Kostnad och avtal

Rent praktiskt tecknas båda som avtal med respektive leverantör, och prissättningen sker vanligtvis per transaktion – per identifiering eller signering som görs i tjänsten. De exakta villkoren skiljer sig åt och beror på volym och användning.

Det betyder att kostnaden bäst bedöms utifrån hur många identifieringar din tjänst faktiskt gör, inte utifrån ett listpris. En tjänst med enstaka inloggningar och en med ständig legitimering får olika kalkyler. Stödjer du båda tillkommer två avtal och två integrationer att bygga och förvalta, vilket är en kostnad att väga mot vinsterna i räckvidd och beredskap.

Strategin: stöd båda

För många tjänster är den klokaste hållningen att stödja både BankID och Freja. Skälen är två.

Det första är inkludering och räckvidd. BankID når de allra flesta, men Freja kan fånga upp dem som saknar det. Att erbjuda båda innebär att färre användare stängs ute för att de inte har rätt legitimation.

Det andra är beredskap. Med skärpta krav på identifiering och en pågående debatt om statlig e-legitimation är det värdefullt att inte vara helt beroende av en enda leverantör. Att redan ha stöd för Freja gör tjänsten mer robust inför förändringar och minskar risken att en framtida regeländring tvingar fram en brådskande ombyggnad.

Ett rimligt sätt att gå tillväga:

1. Börja med BankID. Störst räckvidd, minst friktion för de flesta användare.
2. Lägg till Freja när ni vill nå fler, verkar i myndighetsnära sammanhang eller vill ha beredskap inför nya krav.

Kostnaden för att stödja båda ska förstås vägas mot nyttan, och för en enkel tjänst med bred allmän målgrupp kan enbart BankID räcka. Men för det som är känsligt för att någon inte kan legitimera sig, eller som rör det offentliga, är dubbelt stöd ofta värt det.

Vi på Weapp bygger inloggning och signering med både BankID och Freja och hjälper till att välja rätt nivå för er tjänst. Titta på våra tjänster eller hör av dig, så går vi igenom era krav.