Vad kostar det att bygga en e-handelsapp?

En e-handelsapp är sällan dyr på grund av det man ser – produktlistor, varukorg, kassa. Den blir dyr på grund av det man inte ser: integrationerna mot e-handelsplattform, lagersaldo, produktdata och betalningar. De flesta projekt landar mellan 800 000 kr och 2,5 miljoner kr, och det är integrationslagret som avgör var i spannet ni hamnar.

Prisspann per nivå

Spannen gäller app för både iOS och Android byggd på en befintlig e-handelsaffär. Ska även plattformen bytas eller byggas samtidigt är det ett eget projekt med egen budget.

Integrationerna är största posten

En e-handelsapp står aldrig ensam. Den ska spegla er e-handelsplattform (till exempel Shopify, Centra eller Norce), visa korrekt lagersaldo, hämta produktinformation från PIM och skicka ordrar vidare till affärssystem och lager. Varje sådan koppling är ett eget litet projekt: datamodeller ska mappas, felfall hanteras och allt testas mot verkliga flöden.

Tumregeln: ju äldre och mer skräddarsydda era bakomliggande system är, desto större andel av budgeten äter integrationerna. En modern plattform med väldokumenterade API:er kan halvera integrationsarbetet jämfört med ett äldre affärssystem som kräver specialbyggda kopplingar. Det är därför två appar som ser likadana ut i telefonen kan skilja en miljon kronor i pris.

Betalsätten: implementation och avgifter

Kassan är e-handelsappens hjärta och har två kostnadssidor. Först implementationen: varje betalsätt – Klarna, Swish, kortbetalning, Apple Pay och Google Pay – är en egen integration med egen certifiering och testning. Att stödja tre betalsätt kostar mer än ett, men konverterar oftast bättre; svenska konsumenter förväntar sig i praktiken både Swish och Klarna.

Sedan de löpande avgifterna: betalleverantörerna tar transaktionsavgifter som varierar med volym och avtal – de hör till driftskalkylen, inte utvecklingsbudgeten. Och en viktig regel som förvånar många: för fysiska varor tar Apple och Google ingen provision på försäljningen i appen. Butikernas provisionsregler gäller digitala köp. En modebutik betalar alltså butikerna ingenting per såld tröja, medan en tjänst som säljer digitalt innehåll i appen måste räkna med butiksprovision i sin marginal.

Ett räkneexempel

En kedja med befintlig e-handel på en modern plattform vill ha en app för stamkunderna: produktflöden, varukorg, Klarna och Swish, push-notiser vid kampanjer och orderstatus. Apputvecklingen i sig – flöden, design, kassa – motsvarar kanske 60 procent av budgeten. Integrationerna mot plattform, lager och PIM tar resten. Totalt: runt 1–1,2 miljoner kr och 4–6 månader.

Lägg sedan till driften: underhåll på 15–25 procent av utvecklingskostnaden per år, transaktionsavgifter och tid för kampanjtestning inför Black Week. Det är en fullt rimlig kalkyl för en kedja där appkunderna handlar ofta – och en tveksam kalkyl för en butik med enstaka sällanköp, som ofta gör klokare i att börja med en riktigt bra mobilsajt.

Notera att push-notiserna i det här scenariot inte är grädde på moset utan själva affärscaset: appen är kampanjkanalen ni äger, utan annonskostnad per utskick, riktad mot era mest köpbenägna kunder.

Så håller du nere kostnaden

Bygg på plattformens API:er i stället för runt dem, lansera med kärnflödena – bläddra, köpa, följa order – och låt personalisering och lojalitet komma i version två när ni ser hur appen används.

Två saker till håller kalkylen ärlig. Dimensionera för kampanjlast från början – appen ska klara Black Week-trafik, inte bara vardagsflöde, och det är billigare att bygga rätt än att släcka bränder i november. Och mät från dag ett: appens hela poäng är stamkunderna, så följ återköpsfrekvens och push-konvertering. Det är de siffrorna som avgör om version två förtjänar sin budget. Vi på Weapp bygger e-handelsappar i React Native, vilket ger båda plattformarna på en kodbas; läs om våra tjänster eller hör av dig för ett prisspann på just er uppsättning system.