Dolda kostnader i apputveckling du bör känna till

En appoffert täcker nästan alltid själva utvecklingen – men runt en app finns en rad kostnader som sällan står med. Ingen av dem är en skandal i sig; problemet är att de dyker upp en i taget efter att budgeten redan är låst. Här är checklistan över posterna, vad de typiskt kostar och hur du får in dem i offerten från början.

Därför står de inte i offerten

Byrån offererar det den kan styra över: timmar och leverabler. Kostnader som ägs av dig – konton, licenser, provisioner – hamnar utanför, ofta med en rad finstilt om att “tredjepartskostnader tillkommer”. Det är inte oärligt, men det gör att två offerter kan se lika ut fast totalkostnaden över ett par år skiljer sig rejält. Ditt jobb som beställare är att tvinga fram hela bilden innan du jämför.

Checklistan: posterna som tillkommer

Utöver tabellen tillkommer drift av servrar och tjänster, som är en egen månadspost, samt löpande underhåll – de brukar nämnas i offerten men är värda att få siffersatta.

Två poster till förtjänar en rad i kalkylen. Domäner och certifikat för appens backend kostar bara hundralappar per år, men någon måste äga och förnya dem – och det ska vara du. Och hanterar appen personuppgifter behöver du personuppgiftsbiträdesavtal med varje tjänsteleverantör samt en integritetspolicy som håller; timmarna för det arbetet står sällan i utvecklingsofferten.

Butiksprovisionen: den största dolda posten

Om appen säljer något digitalt – prenumerationer, premiumfunktioner, virtuella varor – tar Apple och Google 15–30 procent av varje krona. Mindre bolag kvalificerar ofta för den lägre nivån, större betalar mer. Det här är ingen detalj: en prenumerationstjänst som omsätter 100 000 kr i månaden lämnar 15 000–30 000 kr till butikerna. Provisionen ska därför in i affärskalkylen redan när du sätter priset mot kund, inte upptäckas i första bokslutet. Båda butikerna har dessutom program med lägre provision för mindre bolag – kontrollera vilken nivå ni kvalificerar för, eftersom skillnaden mellan 15 och 30 procent är stor nog att påverka hela prissättningen.

Räkneexempel: så blev appen 60 000 kr dyrare per år

Säg att du beställer en medlemsapp för 800 000 kr. Efter lansering tillkommer: utvecklarkonton och certifikathantering cirka 3 000 kr per år, ett kart-SDK och ett analysverktyg för sammanlagt 2 000 kr i månaden, två testenheter för 20 000 kr första året och fyra releaser à fem timmar till 1 200 kr i timmen. Summa: runt 50 000–60 000 kr år ett – utan att en enda ny funktion byggts. Fullt hanterbart om det står i kalkylen, surt om det kommer som överraskning.

Formuleringar att kräva i offerten

Be byrån komplettera offerten med tre saker, svart på vitt:

• “Samtliga löpande tredjepartskostnader listas med uppskattat månadsbelopp.” Då tvingas alla SDK:er, tjänster och konton upp på bordet.
• “Utvecklarkonton och certifikat registreras i beställarens namn.” Du ska äga nycklarna till din egen app.
• “Releasehantering och butiksadministration prissätts separat eller ingår i förvaltningsavtal.” Då vet du vad varje ny version kostar att skeppa.

Lägg gärna till en fjärde rad: att offerten ska ange vilka tjänster som har gratisnivåer och ungefär var de tar slut. Det är nämligen där månadskostnaderna brukar smyga igång – inte vid lansering, utan sex månader senare när appen växt.

En seriös byrå svarar på alla fyra utan att blinka – vi på Weapp ser det som en självklar del av ett transparent upplägg. Vill du ha hjälp att granska en offert du redan fått går det också bra att höra av dig.